Dubbel väsentlighetsanalys

En dubbel väsentlighetsanalys kartlägger företagets inverkningar, risker och möjligheter ur två perspektiv: inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. Inverkansväsentlighet går ut på att identifiera hur verksamheten påverkar omvärlden ur ett miljömässigt och socialt perspektiv. Finansiell väsentlighet tar hänsyn till hur förändringar i omvärlden skapar risker och möjligheter för företaget. Analysen är obligatorisk enligt CSRD och utgör grunden för vilka ESRS-standarder bolaget ska rapportera mot.

En välgjord analys gör mer än att uppfylla ett lagkrav. Den identifierar de frågor som faktiskt är väsentliga för verksamheten, minskar risken för onödig rapportering och skapar en trovärdig grund för hållbarhetsstrategin. AVA:s erfarenhet från finansiell rapportering innebär att vi förstår hur analysen kopplar till bolagets övergripande riskhantering och kommunikation mot kapitalmarknaden.

De reviderade ESRS-standarderna introducerar två tillvägagångssätt för väsentlighetsbedömningen som företag kan välja mellan eller kombinera: top-down eller bottom-up.

I en top-down-ansats utgår företaget från sådant som redan kan konstateras med hög säkerhet, genom förankring i strategi, riskregister, offentliga åtaganden eller branschexponering. En tillverkare kan till exempel rimligen slå fast att klimatomställningen är väsentlig utifrån sin affärsmodell, utan att först poängsätta varje enskild klimatrelaterad IRO. En kvalitativ bedömning används för att validera sådana slutsatser, medan en mer systematisk analys förbehålls frågor där svaret inte är givet. I en bottom-up-ansats går företaget åt andra hållet: man kartlägger först samtliga IRO:er utifrån verksamheten och värdekedjan, poängsätter var och en utifrån inverkans- och finansiell väsentlighet, och mappar därefter resultatet mot relevanta ESRS-ämnen. Styrkan i detta tillvägagångssätt är robusthet och att processen ger ett tydligt evidensspår, där varje slutsats går att härleda och motivera. Metoden är emellertid resurskrävande, med en tyngre kvantitativ process. 

I praktiken ser vi att det förekommer en kombination. Företag väljer en top-down-ansats för de frågor där svaret redan är givet, och en bottom-up-ansats för ämnen där exponeringen är osäker eller ny. Så länge företagen är tydliga med sin metodik och resonemang, går det helt i linje med vad de reviderade ESRS tillåter.

Värt att notera är också att de reviderade standarderna snävar in definitionen av positiv inverkan. Regelefterlevnad, skadeförebyggande arbete eller åtgärder som korruptionsbekämpning räknas inte längre som positiva inverkningar i sig. Positiva inverkningar kräver genuint gynnsamma utfall utöver grundläggande ansvar, till exempel bidrag till grön omställning eller förbättrad livsmedelstrygghet.