Omnibus och CSRD: Begrepp, nya standarder och tröskelvärden

I februari 2025 presenterade EU-kommissionen sitt så kallade Omnibus-paket för att förenkla hållbarhetsregelverket. Paketet introducerar nya verktyg och termer – från “stop-the-clock” till “quick-fix” av ESRS och har redan förändrat tidsplanen för när företag behöver rapportera enligt CSRD. Den här artikeln förklarar de viktigaste begreppen, visar var lagstiftningen står i december 2025 och vad företag behöver göra just nu. 

Begrepp och centrala förändringar

• Omnibus-paketet: övergripande förenklingsförslag (feb 2025)

• Stop-the-clock: tidslinjeförskjutning för våg 2 & 3 

• Quick-fix: lättnader för våg 1-företag 

• Phase-in: successiv implementering av krav

Stop-the-clock
Omnibus-paketet är uppdelat i två delar, där den första, det så kallade stop-the-clock-direktivet, handlar om att skjuta fram rapporteringsstarten för företag i våg 2 och 3. Åtgärden ger både EU-institutionerna och företagen mer tid att hantera de större förändringar och förenklingar som nu utvecklas i CSRD-regelverket och ESRS-standarderna.

Den 26 november klubbades stop-the-clock i Sveriges riksdag. För företag i våg 2 & 3 blir införandet av CSRD-rapportering uppskjuten med två år. Det betyder att stora onoterade företag och noterade företag med färre än 500 anställda behöver rapportera först för räkenskapsåret som inleds efter 31 december 2026, och noterade små- och medelstora företag först efter 31 december 2027. 

Quick-fix: lättnader för våg 1-företag
Samtidigt som Omnibus-paketet förlängde tidsplanen för våg 2 och 3-företag, krävdes en separat lösning för våg 1-företagen, företag med fler än 500 anställda, som redan påbörjat rapporteringen enligt CSRD. Därför antog kommissionen i juli 2025 ett riktat “quick-fix” till den första uppsättningen av ESRS standarder. 

Quick-fix riktar sig till de företag som enligt EU:s tidsplan började rapportera enligt ESRS för räkenskapsåret 2024. I Sverige, där CSRD trädde i kraft den 1 juli 2024, innebär det att företagen i våg 1 omfattas av quick-fix från och med räkenskapsåret 2025, det vill säga inför deras första rapporteringsår. Vissa svenska företag har dock valt att frivilligt rapportera enligt ESRS redan för 2024. 

Syftet med quick-fix är att undvika att våg 1-företag får en oproportionerlig arbetsbörda i början av sitt rapporteringsarbete och tar avstamp i de phase-in-regler som redan finns i ESRS-standarderna. Enligt de ursprungliga kraven skulle företag som började rapportera för räkenskapsåret 2024, redan för 2025 behöva inkludera de upplysningskrav som skjutits upp under 2024. 

Det är denna upptrappning som quick-fix stoppar. Genom ändringen får våg 1-företag möjlighet att skjuta upp dessa upplysningskrav till efter räkenskapsåret 2026. Det innebär att rapporteringen kan hållas på samma nivå som det första året och företag får mer tid att utveckla processer, datakvalitet och analysförmåga innan de mer komplexa kraven träder i kraft. 

I och med detta gäller samma lättnader nu även för större företag med fler än 750 anställda, något som tidigare endast var avsett för våg 1-företag under 750 anställda. 

Sammanfattat innebär quick-fix att våg 1-företag får två års andrum innan samtliga upplysningskrav i ESRS-standarderna behöver tillämpas till fullo. Quick-fix kan summeras enligt nedan för våg 1-företag med fler än 750 anställda: 

*Observera att årtalen i tabellen utgår från EU:s ursprungliga tidslinje. I Sverige trädde CSRD i kraft först för räkenskapsåret 2025, vilket innebär att svenska företag omfattas ett år senare än vad EU:s datum antyder, alltså för 2026 och 2027.

Om ett ämne som berörs av quick-fix bedömts som väsentligt i den dubbla väsentlighetsanalysen krävs däremot en kort beskrivning av inverkan, risker och möjligheter enligt ESRS 2 §17, även om full rapportering skjuts upp. Fullständig tillämpning krävs först från och med det tredje rapporteringsåret. 

Nya tröskelvärden för CSRD
I mitten av november 2025 röstade Europaparlamentet igenom ett förslag om att höja tröskelvärdena för vilka företag som omfattas av CSRD. Det nya förslaget innebär en kraftig höjning där kraven på rapportering endast ska gälla företag med fler än 1 750 anställda och en årlig nettoomsättning på 450 miljoner euro. 

Enligt dagens regler gäller rapporteringskraven företag som uppfyller minst två av följande tre kriterier: över 250 anställda, mer än 40 miljoner euro i nettoomsättning och/eller balansräkning över 20 miljoner euro. Förändringen innebär således att cirka 80 procent av de företag som idag omfattas av CSRD faller utanför regelverket, och att hållbarhetsrapporteringen koncentreras till de allra största koncernerna i EU. 

Förhandlingarna mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen inleddes den 18 november med ambition att slutföra lagstiftningen före årsskiftet 2025. Det är ännu oklart om förslaget kommer att antas i sin nuvarande form, men processen markerar en tydlig politisk vilja att kraftigt begränsa tillämpningsområdet för CSRD. 

Förenklingar i EU:s taxonomi 
Som en del av Omnibuspaketet föreslår EU-kommissionen flera förenklingar i taxonomin. En ny väsentlighetsgräns på 10 procent införs, vilket innebär att företag endast behöver rapportera verksamheter som utgör minst 10 procent av omsättning, kapitalutgifter eller driftsutgifter. Dessutom införs förenklade rapporteringsmallar som ska minska den administrativa bördan för företag. Dessa börjar gälla redan den 1 januari 2026, med omfattning för räkenskapsåret 2025. De nya rapporteringsmallarna finns tillgängliga via kommissionens webbplats här.

Den delegerade akten för förebyggande och begränsning av föroreningar har också uppdaterats för att förenkla tillämpningen av kriterierna för att inte orsaka betydande skada, särskilt kopplat till användning av kemikalier. Ändringarna ska minska komplexiteten och den administrativa bördan för företag som rapporterar enligt taxonomin. 

Pågående ESRS-revision 
För att göra CSRD mer hanterligt för företagen håller EU på att uppdatera och förenkla ESRS-standarderna. Revisionen ska minska komplexiteten, ta bort dubbelrapportering och göra det lättare för företag att tillämpa kraven i praktiken. Den 31 juli publicerade EFRAG utkast till de nya standarderna, och under perioden fram till 29 september har intressenter kunnat lämna synpunkter. EFRAG släppte nästa utkast till de förenklande standarderna den 4 december 2025. 

I det nya utkastet framgår flera betydande förenklingar. Ett av de mest centrala inslagen är att ESRS blir mer principbaserade, med större fokus på relevans och rättvisande presentation snarare än detaljerad efterlevnad. Det innebär bland annat tydligare vägledning för väsentlighetsbedömningen, minskade dokumentationskrav och bättre anpassning till revisionens behov. 

Även de narrativa delarna av ESRS förenklas. Företag får större frihet i hur policyer, åtgärder och mål presenteras, och standarderna lägger nu större vikt vid att beskriva hur frågorna hanteras, snarare än att följa en strikt mall. 

En av de mest konkreta förändringarna är att standarderna blivit kortare, tydligare och mer lättöverskådliga. EFRAG uppskattar att mängden datapunkter som företag behöver rapportera, förutsatt att de är väsentliga, minskar med cirka 61 procent. Samtliga frivilliga upplysningar har dessutom tagits bort. 

Kommissionen kommer nu att utfärda en delegerad rättsakt med de uppdaterade standarderna, som först träder i kraft efter att Europaparlamentet och Rådet genomfört sin granskning och rättsakten publicerats i EU:s officiella tidning. Med tanke på denna tidslinje är det troligt att de reviderade standarderna inte blir gällande förrän tidigast våren 2026. 

Tänk på att börja i tid 
Att implementera CSRD och rapportera enligt ESRS är en omfattande process som kräver både strategisk planering och operativ struktur. För företag i våg 1 är mycket redan gjort, men efter årsskiftet blir det skarpt läge när underlag ska kvalitetssäkras och rapporten finslipas för att bli tydlig och lätt att ta till sig. 

AVA Corporate Communications är en ledande byrå inom finansiell kommunikation, IR och hållbarhetsrapportering. Vi hjälper börsnoterade företag att navigera nya regelverk som CSRD och Omnibus, från strategiskt ramverk och väsentlighetsanalyser till strukturering, skrivande, design och produktion av kompletta hållbarhetsrapporter.