Skip to main content
  • Hem
  • >
  • Nyheter
  • >
  • IFRS 18 från 2027 – detta gäller för börsbolag
IFRS 18 på en skärm i ett modernt konferensrum med utsikt över Göteborgs hamn
Artikel av Linus Werner Linus Werner

IFRS 18 från 2027 – detta gäller för börsbolag

Redovisningsstandarden IFRS 18 antogs av EU i februari 2026 och ersätter IAS 1 från och med den 1 januari 2027. För de flesta bolag på Stockholmsbörsen blir därmed första kvartalet 2027 det första rapporteringstillfället med den nya standarden. Det gäller även bolag på First North som redovisar enligt IFRS.

Effekterna kan bli stora. När Carlsberg räknade om 2025 enligt IFRS 18 sjönk rörelseresultatet med 23 procent, utan att verksamheten hade förändrats. Här går vi igenom vad som förändras, vad bolagen behöver vara extra noga med och hur de kan förbereda både rapporteringen och marknaden.

IFRS 18 behandlar utformningen av finansiella rapporter med särskilt fokus på resultaträkningen. Mycket av IAS 1 finns kvar, men IFRS 18 innebär en ny struktur för resultaträkningen och ett antal nya krav på presentation och upplysningar, där syftet är att ge investerare bättre förutsättningar att analysera och jämföra företag.

AVA har i en tidigare artikel gått igenom förändringarna i detalj, men vi sammanfattar dem här nedan:

  • Ny struktur och nya delsummor. Intäkter och kostnader delas in i fem kategorier, nämligen rörelse, investering, finansiering, inkomstskatter och avvecklad verksamhet. Rörelseresultat och resultat före finansiering och inkomstskatter blir obligatoriska delsummor med fasta definitioner. I en studie av 100 bolag fann IASB att de drygt 60 bolag som redovisade ett rörelseresultat använde minst nio olika sätt att räkna fram det.

  • Ny not för ledningens definierade resultatmått. Delsummor av intäkter och kostnader som används i extern kommunikation och speglar ledningens syn på resultatet blir ledningens definierade resultatmått (MPM, management-defined performance measures). De ska samlas i en not med definition, beräkningsmetod och avstämning mot närmaste IFRS-delsumma. Noten ingår i de finansiella rapporterna och omfattas därmed av revisionen.

  • Skärpta krav på aggregering och uppdelning av poster. Kraven rör flera poster och reflekterar den nya strukturen för resultaträkningen. Här ingår också var respektive post ska redovisas, alltså i de primära finansiella rapporterna eller i noterna. Bolag som ställer upp resultaträkningen efter funktion ska dessutom i en not redovisa bland annat avskrivningar, personalkostnader och nedskrivningar fördelade per funktionsrad.

  • Bedömning av huvudverksamhet. Alla bolag ska bedöma om de som huvudverksamhet investerar i tillgångar eller finansierar kunder. För fastighetsbolag innebär det att hyresintäkter och värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas i rörelseresultatet. För investmentbolag gäller motsvarande för utdelningar och värdeförändringar på innehav, och banker och finansbolag berörs på liknande sätt.

  • Följdändringar i IAS 7. Valfriheten att klassificera räntor och utdelningar försvinner för de flesta bolag. Betalda räntor redovisas i finansieringsverksamheten och erhållna räntor och utdelningar i investeringsverksamheten.

  • Följdändringar i IAS 33. Täljaren i ett justerat resultat per aktie ska vara en IFRS-delsumma eller ett MPM, och måttet får som tidigare bara redovisas i noterna.

Planera processen i tid

Rapporteringen under hela räkenskapsåret 2027 blir mer omfattande, och därför är det viktigt att planera arbetet och lägga upp en tydlig process. Samtliga delårsrapporter behöver en radvis brygga av resultaträkningen för både jämförelsekvartalet och jämförelseperioden hittills under året, och årsredovisningen en brygga för jämförelseåret, så att rapporteringen blir jämförbar. Enligt IAS 34 ska varje delårsrapport också innehålla MPM-noten.

För börsnoterade bolag blir det viktigt att informera marknaden i god tid och göra bedömningarna tillsammans med revisorn under november och december, så att jämförelsesiffrorna för samtliga kvartal 2026 kan räknas om. Det gäller till exempel hur valutaeffekter och bankavgifter ska klassificeras och hur resultatmåtten benämns. I bokslutskommunikén kan bolaget sedan ge en förhandsbild av den nya resultaträkningen och redovisa vilka nyckeltal som blir MPM.

Årsredovisningen för 2026 ska innehålla en upplysning om den förväntade effekten av IFRS 18 enligt IAS 8.30. Gör upplysningen så konkret som möjligt, och visa gärna en brygga mellan den gamla och den nya uppställningen om effekterna går att uppskatta.

I delårsrapporten för första kvartalet 2027 tillämpas standarden fullt ut. Rapporten ska innehålla en brygga för jämförelseperioden första kvartalet 2026, en not om MPM och en omräknad kassaflödesanalys. Delårsrapporterna för andra och tredje kvartalet ska innehålla bryggor för både kvartalet och perioden hittills under året. Detsamma gäller bokslutskommunikén, som publiceras i början av 2028 och ska visa en brygga för både fjärde kvartalet och helåret 2026. Övergången avslutas med årsredovisningen för 2027, som innehåller en brygga för helåret 2026 och en fullständig MPM-not.

Förändringarna kan påverka resultat och kassaflöde

En av anledningarna till att det är viktigt att informera marknaden i god tid är att omklassificeringarna kan ha stor effekt på rörelseresultat och kassaflöde, trots att periodens resultat är oförändrat. Två bolag som har tillämpat IFRS 18 i förtid visar hur stora effekterna kan bli.

Före (IAS 1) Efter (IFRS 18) Förändring
Carlsberg, rörelseresultat 2025 (MDKK) 13 356 10 232 -23%
Carlsberg, kassaflöde från den löpande verksamheten 2025 (MDKK) 12 431 13 738 11%
Air France-KLM, rörelseresultat första halvåret 2025 (MEUR) 397 944 138%
Air France-KLM, kassaflöde från den löpande verksamheten första halvåret 2025 (MEUR) 3 027 3 095 2%

Källa: Carlsbergs omräknade jämförelsesiffror (13 augusti 2026) och Air France-KLM:s halvårsrapport 2026.

Den danska bryggerikoncernen Carlsberg började tillämpa IFRS 18 redan från den 1 januari 2026. Minskningen av rörelseresultatet beror till stor del på att jämförelsestörande poster, som tidigare redovisades på en egen rad under rörelseresultatet, nu fördelas på kostnadsraderna ovanför, och att andelar i intresseföretags resultat flyttas ned under rörelseresultatet. Även valutaeffekter och bankavgifter flyttades från finansnettot till rörelsen. Kassaflödet från den löpande verksamheten steg främst eftersom betalda räntor flyttades till finansieringsverksamheten, medan koncernens totala kassaflöde inte påverkades. Carlsberg införde egna MPM, där det justerade rörelseresultatet för 2025 landade på 13 686 MDKK, nära den tidigare nivån. De omräknade siffrorna publicerades i ett separat dokument, med en frågestund för marknaden, ungefär en vecka före halvårsrapporten.

Effekten kan också gå i motsatt riktning. Den fransk-nederländska flygkoncernen Air France-KLM tillämpade IFRS 18 i förtid i halvårsrapporten 2026. Ökningen av rörelseresultatet för första halvåret 2025 var 547 MEUR, varav 521 MEUR förklaras av valutaeffekter och derivat som tidigare låg i finansnettot. Det gör rörelseresultatet mer känsligt för valutasvängningar, vilket syntes redan i halvårsrapporten 2026, där rörelseresultatet sjönk från 944 till 343 MEUR, främst på grund av valutaeffekter. I medierna beskrevs det som en kraftig resultatnedgång, trots att det justerade rörelseresultatet steg från 431 till 478 MEUR. Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade eftersom realiserade valutadifferenser flyttades till investeringsverksamheten.

Långt ifrån alla bolag kommer att se stora förändringar i och med övergången, men en effekt som sannolikt blir relativt vanlig är ett högre kassaflöde från den löpande verksamheten, eftersom följdändringarna i IAS 7 innebär att betalda räntor redovisas i finansieringsverksamheten. Det gäller dock bara bolag som i dag redovisar räntorna i den löpande verksamheten. Air France-KLM klassificerade dem redan som finansiering och påverkades inte av just den ändringen. Förändringen innebär heller ingen reell förbättring av kassaflödet, vilket gör det viktigt att kommunicera tydligt med marknaden oavsett utgångsläge.

Var extra noga med finansnettot och nyckeltalen

För de flesta bolag är det uppdelningen av finansnettot som kräver mest eftertanke och det som kan ha störst effekt på rörelseresultatet. Det gäller särskilt bolag med låga marginaler. Där kan valutaeffekter och kostnaden för sålda kundfordringar tillsammans påverka rörelseresultatet väsentligt, utan att verksamheten har förändrats. Under IAS 1 har finansiella intäkter och kostnader ofta redovisats samlat, men under IFRS 18 ska varje post placeras i rörelse, investering eller finansiering beroende på vad den kommer från. Några poster är särskilt viktiga att gå igenom:

  • Bankavgifter. Avgifter för att ta upp eller lösa lån hör till finansieringen, medan övriga bankavgifter normalt hör till rörelsen. Avgifter för outnyttjade kreditfaciliteter är en bedömningsfråga.

  • Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat. Redovisas alltid i investeringskategorin, under rörelseresultatet. Bolag som i dag har dem i rörelseresultatet får ett lägre eller högre rörelseresultat beroende på intresseföretagens utfall.

  • Valutakursdifferenser. Placeras efter ursprung. Kursdifferenser på kundfordringar och leverantörsskulder hör till rörelsen, på lån till finansiering och på likvida medel till investering.

  • Koncerninterna lån. Valutaeffekter på lån inom koncernen kräver en bedömning som bör stämmas av med revisorn i god tid.

  • Factoring och försäljning av kundfordringar. Säljs fordringarna så att de tas bort ur balansräkningen hör kostnaden normalt till rörelsen. Ligger de kvar och upplägget i praktiken är en belåning hör kostnaden till finansieringen.

En annan förändring som har stor påverkan för många är delsummorna rörelseresultat och resultat före finansiering och inkomstskatter, som båda får tydliga definitioner i IFRS 18. Bolag som i dag kallar EBITA, EBIT eller ett annat justerat resultatmått för ”rörelseresultat” eller ”operating earnings” behöver byta namn om måttet skiljer sig från IFRS 18:s definition av rörelseresultat. Det kan i sin tur påverka finansiella mål som kommunicerats till marknaden, liksom kreditvillkor i låneavtal som definieras utifrån rörelseresultat eller EBITDA.

Justerade resultatmått, till exempel justerat rörelseresultat, som används i extern kommunikation och speglar ledningens syn på resultatet blir så kallade MPM. De ska stämmas av mot närmaste IFRS-delsumma, med skatteeffekt och minoritetens andel för varje justering. Nyckeltal som inte är delsummor av intäkter och kostnader, till exempel avkastningsmått, kassaflödesmått och nettoskuld, omfattas inte och följer fortsatt ESMA:s riktlinjer för alternativa nyckeltal. Bygger ett sådant nyckeltal på ett justerat resultatmått är dock det måttet i sig ett MPM.

EBITDA kan vara undantaget, men bara om måttet exakt motsvarar rörelseresultat före avskrivningar samt nedskrivningar som omfattas av IAS 36. Bolag som i dag redovisar jämförelsestörande poster på en egen rad behöver se över det, eftersom en sådan rad är svår att förena med IFRS 18:s krav på att rörelsekostnader presenteras efter funktion eller art. Det justerade måttet kan i stället kommuniceras som ett MPM, så som Carlsberg har gjort.

Nyckeltal som bygger på rörelseresultatet, finansnettot eller kassaflödet från den löpande verksamheten behöver därmed också ses över. Det gäller till exempel räntetäckningsgrad, rörelsemarginal, avkastning på sysselsatt kapital och kassakonvertering. Resultat efter finansiella poster ersätts i koncernen av resultat före skatt, som i regel inte förändras i beloppet, medan begreppet finns kvar i moderbolaget, som enligt RFR 2 normalt behåller årsredovisningslagens uppställning.

Det händer också att bolag definierar mått olika i årsredovisningen och i delårsrapporterna, eller att begrepp som ”operating earnings” används för flera olika mått. Med MPM-noten blir sådana skillnader synliga, och bolag behöver gå igenom samtliga nyckeltal, bestämma en definition så snart som möjligt och förklara effekten för marknaden. Ett bra tillfälle för detta är bokslutskommunikén för 2026.

AVA Corporate Communications erbjuder börsbolag stöd och hjälp med att planera övergången, ta fram bryggor och MPM-noter och kommunicera förändringarna till marknaden. Om ni har frågor eller funderingar kring IFRS 18, er rapportering eller marknadskommunikation, tveka inte att kontakta oss.

Checklista inför övergången

Nedan följer en checklista med de viktigaste åtgärderna inför övergången till IFRS 18.

1

Kategorisera post för post

Gå igenom finansnettot post för post och bestäm var varje post hamnar enligt IFRS 18.

2

Bedömningar tillsammans med revisor

Gör bedömningarna för valutaeffekter, bankavgifter och koncerninterna lån tillsammans med revisorn innan årsskiftet.

3

Se över nyckeltal

Identifiera vilka nyckeltal som blir MPM och byt namn på mått som krockar med IFRS 18:s delsummor.

4

Stäm av mot finansiella mål

Stäm av om finansiella mål, incitamentsprogram och kreditvillkor påverkas av det nya rörelseresultatet.

5

Räkna på kassaflödet

Räkna fram effekten på kassaflödet från den löpande verksamheten och förbered en förklaring till marknaden.

6

Planera kommunikationen

Planera hur de omräknade jämförelsesiffrorna ska kommuniceras, gärna i ett separat dokument före delårsrapporten för första kvartalet 2027.

7

Ta fram bryggor

Säkerställ att underlaget finns för att ta fram bryggor för varje kvartal 2026.

8

Lägg till påminnelser i kalendern

Lägg in IFRS 18 i rapporteringskalendern, från bokslutskommunikén 2026 till årsredovisningen 2027.

Vanliga frågor om IFRS 18

När börjar IFRS 18 gälla?

Standarden gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Jämförelsesiffrorna för 2026 ska räknas om, och förtida tillämpning är tillåten.

Gäller IFRS 18 för bolag på First North?

Ja, för de bolag på First North som redovisar enligt IFRS. Standarden gäller alla som redovisar enligt IFRS, oavsett marknadsplats.

Vad gäller för bolag med brutet räkenskapsår?

Standarden tillämpas från det första räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Ett bolag vars räkenskapsår börjar den 1 april tillämpar den alltså från räkenskapsåret 2027/28, och den första rapporten enligt IFRS 18 blir delårsrapporten för april–juni 2027.

Påverkas moderbolaget?

Moderbolag som tillämpar RFR 2 behåller i regel årsredovisningslagens uppställning av resultaträkningen. IFRS 18:s kategorier och delsummor slår alltså inte igenom där.

Påverkas periodens resultat?

Nej. IFRS 18 ändrar hur intäkter och kostnader presenteras, inte hur de värderas. Periodens resultat, resultat per aktie och eget kapital är oförändrade.

Våra expertområden

Finansiell kommunikation

Vi hjälper företag med finansiell rapportering med utgångspunkt i regelefterlevnad, professionalism och utförande.

Investor Relations

Vi erbjuder rådgivning och tjänster kopplade till dialogen med investerare och kapitalmarknaden.

Hållbarhet

Vi kombinerar förståelse för hållbarhet och kapitalmarknaden med förmågan att kommunicera. Substans och kommunikation i ett.

Digitala lösningar

Vi utvecklar verktyg, hemsidor och lösningar som effektiviserar kommunikation, informationshantering och processer.

Varumärke

Vi erbjuder professionellt varumärkesarbete med analys, design och copywriting som hjälper företag att nå rätt målgrupp och marknad.

Public Relations

Vi erbjuder distributionslösningar och strategisk PR med fokus på preventiva åtgärder för nordiska bolag.

Hur kan vi hjälpa er?

Kontakta oss så får ni prata med någon av våra experter.

Kontakta oss

Kontakta oss

*
*
*
Genom att klicka på "Skicka" accepterar du vår integritetspolicy, inklusive vår cookiepolicy.