Inför årsredovisningen 2025: Nya redovisningskrav och övergången till IFRS 18

I våras, precis samtidigt som många svenska börsbolag publicerade sin årsredovisning, kom The International Accounting Standards Board (IASB) med flera uppdateringar kring IFRS, inklusive den nya standarden IFRS 18.

Lagom till att många företag nu återigen börjar producera sin årsredovisning vill vi på AVA passa på att gå igenom förändringarna och vad man som börsnoterat bolag måste tänka på inför årsredovisningen 2025.

IASB, som utfärdar redovisningsstandarderna IFRS, kommer kontinuerligt med korrigeringar och ändringar av regelverket utöver den årliga översynen (annual improvements) som oftast bara består av mindre förtydliganden. Samtliga börsbolag på Nasdaq Stockholms huvudlista redovisar enligt IFRS och föregående år, räkenskapsåret 2024, kom ändringar i två standarder, IFRS 7 och IFRS 16, som behandlar upplysningar gällande finansiella instrument respektive leasingavtal, samt i IAS1 vilket är en övergripande standard som fastställer hur finansiella rapporter ska utformas.

Förändringar som gäller 2025

Från och med räkenskapsår som inleds 2025 träder ändringar i IAS 21 i kraft avseende situationer där en valuta inte är fritt utbytbar (“Lack of Exchangeability”). De nya reglerna klargör hur företag ska fastställa en växelkurs när officiella kurser inte återspeglar verkliga förhållanden eller tillgång på kapital på grund av kapitalkontroller eller andra restriktioner, och hur detta ska redovisas. Ett tydligt exempel är Argentina, där den officiella Pesokursen mot USD under lång tid har avvikit kraftigt från den parallella “dólar blue”-kursen, vilket nu kommer att fångas upp av de nya reglerna. 

IFRS 18 ersätter IAS 1 2027

En av de största kommande förändringarna är införandet av IFRS 18 som ersätter IAS 1 Presentation of Financial Statements. IAS-standarderna är de äldre internationella redovisningsstandarderna och håller gradvis på att ersättas av IFRS, dock tillämpas fortfarande många IAS-standarder inom ramen för IFRS.

IFRS 18, liksom IAS 1, kommer att behandla utformningen av finansiella rapporter. Nuvarande krav i IAS kommer dock i stora drag att även inkluderas i den nya IFRS-standarden. IFRS 18 innehåller utöver det ett antal nya upplysningskrav med syftet att ge investerare bättre förutsättningar att analysera och jämföra företag. För IFRS 18 är tidigare tillämpning tillåten vilket innebär att företag som vill ligga i framkant kan utgå ifrån den nya standarden redan i årsredovisningen för 2025. 

De nya upplysningskraven är följande: 

• Ny struktur för resultaträkningen. Samtliga poster i resultaträkningen ska klassificeras inom fem kategorier: rörelseintäkter/kostnader, investeringar, finansiering, inkomstskatt och avvecklad verksamhet. 
• Nya delsummor i resultaträkningen. Två nya delsummor ska ingå i resultaträkningen: Rörelseresultat och Resultat före finansiella poster och skatt. Beräkningen av dessa delsummor definieras också i IFRS 18. Tidigare har företag haft stor frihet i beräkningen av till exempel rörelseresultat vilket redan frekvent redovisas av många företag. Enligt IASB redovisar två av tre företag rörelseresultatet i resultaträkningen redan idag, men bland de undersökta företagen fanns det nio olika sätt för hur det beräknas.
• Granskning av alternativa nyckeltal. Alternativa resultatmått och andra nyckeltal som redovisas utanför de finansiella räkenskaperna som redovisas i syfte att kommunicera bolagets finansiella ställning kommer att klassas som management-defined performance measures (MPM) och vara föremål för granskning. Detta innebär också att definitioner av dessa måste inkluderas. Samtliga nyckeltal och definitioner ska redovisas i en och samma not, där upplysningskrav för varje nyckeltal inkluderar både beräkningsmetod och samt avstämning (reconciliation) mot det mest jämförbara nyckeltalet definierat av IFRS. Till exempel ska alltså EBIT eller justerat rörelseresultat stämmas av mot rörelseresultatet i resultaträkningen, som definieras i IFRS 18.
• Mer detaljerade upplysningskrav. Nya och stramare krav rörande benämning, aggregering och uppdelning av poster. Detta är dels kopplat till att intäkter och kostnader delas upp i fem kategorier, dels till var viss information ska redovisas (finansiella räkenskaperna eller noterna). En del företag kommer även att klassificera vad som räknas som företagets huvudverksamhet för att möjliggöra korrekt redovisning. Detta gäller till exempel företag som verkar i den finansiella sektorn och lånar ut pengar eller investerar pengar åt sina kunder.  
• Följdeffekter på kassaflödesanalysen. I och med införandet av IFRS 18 sker också ändringar i IAS 7 Statement of Cash Flows i syfte att stärka kopplingen mellan resultaträkning och kassaflödesanalys. Utgångspunkten för kassaflöde från den löpande verksamheten ska till exempel motsvara rörelseintäkterna under den indirekta metoden. Även räntekostnader och utdelningar ska redovisas på motsvarande sätt mellan räkningarna, den valfrihet som tidigare funnits kring klassificeringen av dessa poster i kassaflödesanalysen försvinner alltså.
• Ytterligare följdeffekter. IAS 33 Earnings per share stramas också åt något i och med IFRS 18 och gäller beräkningen av nyckeltalet. I beräkningen ska täljaren (alltså vinsten) antingen motsvara vinsten hänförlig till moderbolagets aktieägare, det totala resultatet alternativt ett delresultat enligt IFRS 18-definitionen. Ett sista alternativ är också att använda ett justerat resultatmått, dock ska det redovisas i enlighet med de nya reglerna rörande MPM-mått. I övrigt har vissa upplysningskrav i IAS 1 flyttas till IAS 8 Accounting Policies, Changes in Accounting Estimates and Errors som också döps om till IAS 8 Basis of Preparation of Financial Statements, och IAS 34 Interim Financial Reporting kommer också att inkludera upplysningskraven kring alternativa nyckeltal (MPM).

Övriga förändringar i IFRS under 2026-2027

Utöver IFRS 18 finns ett antal förändringar planerade till kommande redovisningsperioder. Från och med räkenskapsåret 2026 införs revideringar i IFRS 9 och IFRS 7 rörande klassificering och värdering av finansiella instrument. Syftet är att förtydliga tillämpningen av SPPI-testet, särskilt för instrument med hållbarhetsrelaterade villkor (“gröna lån” och obligationer), samt att skapa mer enhetlig praxis för redovisning av återköp och modifieringar. Dessutom införs nya upplysningskrav i IFRS 7 som ska öka transparensen kring hur ESG-relaterade villkor påverkar kassaflöden och riskexponering.

Relaterat till detta kommer även förändringar som gäller företag som köper in naturberoende el (till exempel vind- och solkraft) via elköpsavtal (PPA:s) med villkor som är beroende av den faktiska tillgången på energi. De nya reglerna syftar till att i högre grad avspegla den ekonomiska innebörden av naturberoende elavtal och reducera den artificiella påverkan på resultatet som kan uppstå när PPA-kontrakt klassificeras som finansiella instrument. Ett centralt inslag är införandet av ett kriterium för att avgöra om företaget är nettoköpare av el, vilket i sin tur avgör när own-use-undantaget får tillämpas. Sammantaget kan detta innebära att fler avtal framöver kan redovisas som varuflöden snarare än derivat. 

IFRS 19 Subsidiaries without Public Accountability: Disclosures träder också i kraft för räkenskapsår som inleds 2027 och riktar sig (till skillnad från IFRS 18) endast till dotterföretag som inte är noterade eller finansiella institut, men som tillämpar IFRS för att ingå i koncernredovisningen. IFRS 19 innebär att dessa bolag ska använda samma redovisningsprinciper för klassificering och värdering som i full IFRS, men med förenklade upplysningskrav i noterna. Syftet är att minska komplexitet och kostnader för onoterade dotterföretag, samtidigt som moderbolaget fortsatt får den information som krävs för koncernrapporteringen.

Tänk på att börja i tid

Att ta fram en årsredovisning är en komplex process, och för de företag som vill ligga i framkant påbörjas arbetet ofta 6-9 månader innan publiceringsdatum. För den finansiella redovisningen är det viktigt att vara förberedd, speciellt om man planerar tidigare tillämpning för till exempel IFRS 18, om man ska se över sina redovisningsprinciper eller strukturera om noterna. 

AVA Corporate Communications är en ledande byrå inom finansiell kommunikation, IR och hållbarhetsrapportering. Vi erbjuder noterade bolag stöd och hjälp med allt från att utveckla rapporteringsprocesser till grafisk formgivning och produktion. Om ni har frågor eller funderingar kring kommande förändringar i IFRS, er årsredovisning eller övrig rapportering, tveka inte att kontakta oss.