CSRD och ESRS

Företag kommer att bli skyldiga att följa bestämmelserna vid olika tidpunkter mellan 2024 och 2028 beroende på storlek.

- Räkenskapsåret 2024, med rapporter som avlämnas 2025: Stora företag av allmänt intresse med över 500 anställda som redan omfattas av NFRD.
- Räkenskapsåret 2025, med rapporter som avlämnas 2026: Stora företag som för närvarande inte omfattas av NFRD, dvs företag med mer än 250 anställda och/eller en omsättning på över 40 miljoner euro och/eller totala tillgångar på över 20 miljoner euro.
- Räkenskapsåret 2026, med rapporter som avlämnas 2027: Noterade små och medelstora företag och andra företag. Små och medelstora företag har möjlighet att välja att avstå rapportering fram till 2028.

CSRD kommer betydligt öka antalet bolag som omfattas av krav på hållbarhetsredovisning. Bolag som möter två av följande krav kommer behöva rapportera enligt reglerna:
- 40 MEUR i omsättning
- 20 MEUR i tillgångar
- 250 eller fler anställda

Kraven för förstagångstillämpning är invecklade och det finns flera undantag. Till exempel kan noterade små och medelstora företag välja att skjuta upp sin rapportering från 2026 till 2028, och det finns särskilda regler för moderbolag utanför EU som har betydande verksamhet och intäkter inom EU i sin koncern.

CSRD förväntas höja ribban betydligt för företags hållbarhetsrapportering. Bland annat införs nya krav på att företag rapporterar utifrån en dubbel väsentlighetsanalys, alltså både ur ett påverkansperspektiv (impact materiality) och risk- och möjlighetsperspektiv (financial materiality). Dessutom kommer bolag behöva beakta hela sin värdekedja i rapporteringen, vilket innebär att de måste se bortom sin egen verksamhet till exempelvis leverantörer, kunder och andra intressenter som är involverade i produktion och distribution. 

ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är den nya framtagna rapporteringsstandarden som bolag ska rapportera utifrån enligt CSRD. ESRS består av generella standarder som berör bland annat områden inom klimat, miljö, samhälle och företagsstyrning. Dessutom kommer det att publiceras ytterligare, sektorspecifika, standarder som påverkar bolag utifrån vilken typ av verksamhet de har. Syftet med standarderna är att öka transparensen och jämförbarheten inom hållbarhetsrapportering.

Standarderna är uppdelat i tre överordnade områden:

Miljöaspekter: Inbegriper klimatförändringar, föroreningar, påverkan på vatten och hav, biologisk mångfald, resursutnyttjande och cirkulär ekonomi.

Sociala frågor: Omfattar arbetsvillkor för anställda inom företaget och hos leverantörer, påverkan på samhället samt hänsyn till konsumenter och användare.

Företagsstyrning: Innefattar redovisning av hur företaget hanterar hållbarhetsfrågor, inklusive påverkan, risker och möjligheter, mätpunkter och mål för hållbarhetsrapportering.

Varje kategori måste rapporteras inom fyra områden: företagsstyrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter, samt mätpunkter och mål. Det handlar om att tillhandahålla allmänna och ämnesspecifika uppgifter.

Utöver de standarder som relaterar till ESG-aspekten av rapporteringen finns det ytterligare två kategorier av standarder:

Generella standardarer: Inbegriper information om hur rapporteringen ska gå till och vilken nivå den ska hålla. 

Sektorspecifika standarder: De sektorspecifika standarderna är under utveckling och kommer att inbegripa specifik information relevant för sektorn företaget är verksam inom.

Med en bedömning utifrån dubbel väsentlighet måste företag arbeta både ur ett påverkansperspektiv (impact materiality) och ett risk- och möjlighetsperspektiv (financial materiality). Med andra ord måste företag ta hänsyn till påverkan av hållbarhetsrisker på sin egen verksamhet, liksom påverkan av deras verksamhet på samhället och miljön. Denna förändring kommer att kräva att företag antar en mer holistisk syn på hållbarhet genom att överväga både de finansiella och icke-finansiella effekterna av deras verksamhet.