CSRD och ESRS

Den 14 april 2025 antog EU ett direktiv som skjuter upp skyldigheten att hållbarhetsrapportera med två år för vissa företag. Lagändringarna träder i kraft den 31 december 2025 och innebär följande rapporteringstidpunkter:

- Räkenskapsåret som inleds efter 1 juli 2024, med rapporter som avlämnas 2025 eller 2026: Stora företag av allmänt intresse med över 500 anställda som redan omfattas av NFRD.

- Räkenskapsår 2027, med rapporter som avlämnas 2028: Stora företag som för närvarande inte omfattas av NFRD och som uppfyller 2 av 3 kriterier under de två senaste räkenskapsåren: mer än 250 anställda, omsättning på över 550 MSEK och totala tillgångar på över 280 MSEK.

- Räkenskapsår 2028, med rapporter som avlämnas 2029: Noterade små och medelstora företag, icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag.

EU-kommissionens Omnibus-förslag syftar till att förenkla hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD, CSDDD och EU-taxonomin. Förslaget kan delas in i olika delar:

Stop-the-clock ger företagen mer tid att förbereda sig för rapportering och lagstiftarna mer utrymme att slutföra förhandlingarna om det bredare Omnibus-paketet. Detta förslag har antagits av EU och träder i kraft den 31 december 2025.

- Tillämpningen av CSRD skjuts upp med två år för företag inom våg 2 och 3. Det innebär att de företag som tidigare varit skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport enligt ÅRL fortsatt behöver rapportera enligt dessa regler för räkenskapsåren 2025 och 2026. Företag inom våg 1 påverkas inte utan rapporterar enligt plan i enlighet med CSRD för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 1 juli 2024.

- Tillämpningen av CSDDD skjuts fram med ett år till den 26 juli 2028 för den första gruppen av företag, det vill säga de största företagen med över 5 000 anställda och en nettoomsättning på över 1,5 miljarder EUR. För den andra och tredje gruppen gäller fortsatt tidigare angivna datum.

Reviderat tröskelvärde där rapporteringskravet enligt CSRD enbart kommer att gälla stora företag med fler än 1 000 anställda. Notera att för att det reviderade tröskelvärdet ska godkännas krävs först ett antagande om en ny förordning inom EU och införlivande i nationell lagstiftning, vilket osannolikt kommer att ske under rapporteringsperioden för räkenskapsåret 2025.

- Stora företag med färre än 1 000 anställda samt börsnoterade små och medelstora företag undantas från rapporteringskravet. Detta skulle minska kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning enligt CSRD med cirka 80 %. Företag inom våg 1 med 500 – 1 000 anställda hamnar därmed utanför rapporteringens omfattning.

- Rapportering enligt EU-taxonomin kommer enbart att krävas av stora företag med fler än 1 000 anställda och en omsättning på över 450 MEUR. Företag som har över 1 000 anställda men en omsättning under 450 MEUR kan tillämpa frivillig EU-taxonomirapportering.

- Förslaget syftar till att göra CSRD mer i linje med CSDDD, som redan fastställer tröskelvärdet på över 1 000 anställda.

Förenkling av ESRS-standarderna pågår för att underlätta den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD. Antalet datapunkter som ska rapporteras kommer att minskas avsevärt från nuvarande 1 114 genom att:

- Ta bort de minst relevanta datapunkterna för allmän hållbarhetsrapportering.

- Prioritera kvantitativa datapunkter framför beskrivande.

- Tydligare särskilja mellan obligatoriska och frivilliga datapunkter.

EFRAG:s reviderade förslag väntas i slutet av oktober 2025, vilket ska tillämpas i lag senast 6 månader senare. Detta innebär att de reviderade ESRS-standarderna troligtvis kan börja tillämpas tidigast ÅR26.

CSRD förväntas höja ribban betydligt för företags hållbarhetsrapportering. Bland annat införs nya krav på att företag rapporterar utifrån en dubbel väsentlighetsanalys, vilket innebär att både påverkan på samhället (impact materiality) och risker och möjligheter för företaget (financial materiality) måste beaktas. Företagen måste också inkludera hela sin värdekedja i rapporteringen, vilket innebär att de måste överväga påverkan från leverantörer, kunder och andra intressenter som är involverande i produktion och distribution.

ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är de nya rapporteringsstandarderna som företag ska följa enligt CSRD. ESRS består av generella standarder som täcker områden som klimat, miljö, samhälle och företagsstyrning. Det kommer även att publiceras sektorspecifika standarder som påverkar företag beroende på deras verksamhet. Syftet med standarderna är att öka transparensen och jämförbarheten inom hållbarhetsrapportering.

Standarderna är uppdelat i tre överordnade områden:

Miljöaspekter: Inbegriper klimatförändringar, föroreningar, påverkan på vatten och hav, biologisk mångfald, resursutnyttjande och cirkulär ekonomi.

Sociala frågor: Omfattar arbetsvillkor för anställda inom företaget och hos leverantörer, påverkan på samhället samt hänsyn till konsumenter och användare.

Företagsstyrning: Innehåller redovisning av hur företaget hanterar hållbarhetsfrågor, inklusive påverkan, risker och möjligheter, mätpunkter och mål för hållbarhetsrapportering.

Varje kategori måste rapporteras inom fyra områden: företagsstyrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter, samt mätpunkter och mål. Dessa standarder ska tillhandahålla både allmän och ämnesspecifik information.

Utöver de standarder som relaterar till ESG-aspekten av rapporteringen finns det ytterligare två kategorier av standarder:

Generella standardarer: Inkluderar information om hur rapporteringen ska genomföras och vilken nivå den ska hålla. 

Sektorspecifika standarder: De sektorspecifika standarderna är under utveckling och kommer att innehålla specifik information relevant för sektorn företaget är verksamt inom. Som en del av Omnibus-förslaget planerar EU komissionen inte längre att anta sektorspecifika standarder. 

Dubbel väsentlighet innebär att företag måste arbeta både ur ett påverkansperspektiv (impact materiality) och ett risk- och möjlighetsperspektiv (financial materiality). Företag måste beakta påverkan av hållbarhetsrisker på sin egen verksamhet samt verksamhetens egna påverkan på samhället och miljön. Denna förändring kräver att företag antar en holistisk syn på hållbarhet genom att överväga både finansiella och icke-finansiella effekter av sin verksamhet.