Stark IPO-trend i Norden 2025 – så bygger du förtroende inför en framtida notering

En börsintroduktion, eller IPO (initial public offering), är vanligtvis den första gången ett företag anskaffar finansiering offentligt och noteras på börsen. Den främsta anledningen till att genomföra en IPO är kapitalanskaffning för att expandera verksamheten, men det kan också finnas andra orsaker, som att grundarna vill sälja företaget.

Enligt PwC:s Nordic IPO Watch H1 2025 stod Sverige för 11 av totalt 16 börsintroduktioner i Norden under första halvåret av 2025. Det samlade marknadsvärdet per första handelsdag uppgick till 2 167,2 miljoner euro, vilket är en tredubbling jämfört med första halvåret 2024 (690,6 miljoner euro). Fyra av de fem största IPO:erna i Norden genomfördes i Sverige, med Asker Healthcare i topp på 821,1 miljoner euro. 

PwC betonar att minskad inflation och lägre räntor bidrar till en ökad optimism inför andra halvåret, även om makroosäkerhet kvarstår. Norden, och särskilt Sverige, går från en IPO-dipp 2023 till en stark comeback 2025. Bolag som planerar noteringar inom kort behöver tänka på både timing och marknadsklimat, men många behöver även öka sin beredskap med nya resurser inom exempelvis IR och juridik.

Timing vid IPO

Timing är viktigt för en börsintroduktion och handlar inte bara om att läsa av marknadsindikationer, utan också om att samordna intern beredskap med externa förutsättningar så att lanseringen sker när bolaget är redo och marknaden är mottaglig.

1. Marknadsförhållanden och sentiment

Investerarsentiment påverkas starkt av makroindikatorer, såsom räntor, inflation och geopolitisk stabilitet. PwC visar att IPO-värden kan variera kraftigt: EMEA-regionens IPO-intäkter föll med 46% under första halvåret 2025 jämfört med 2024, medan både Nordamerika och Asien bidrog positivt till den globala trenden. Timing innebär därför ett aktivt val att skjuta fram eller påskynda IPO:n baserat på hur makrobilden utvecklas, för att maximera värdering och kapitaltillgång.

2. Bolagets förberedelser och narrativstyrka

Att i god tid bygga upp bolagets finansiella, legala och kommunikativa beredskap inför noteringsdagen lönar sig i längden. Interna förberedelser inleds ofta 12-18 månader före själva IPO:n, i enlighet med många rekommenderade tidslinjemodeller. Detta inkluderar att utforma en tydlig equity story, upprätta stabila interna processer och rapporteringsrutiner, förtydliga företagets ESG-arbete och öka transparensen kring verksamheten, vilket gör att bolaget är redo när ett IPO-fönster öppnar.

3. Koordination av extern kommunikation

Engagemang inför en IPO drivs ofta av förväntan. Strategisk kommunikation bör lanseras etappvis, kombinerat med tidig narrativ- och ledarskapsträning, följt av bredare mediaexponering före roadshowen och sedan fokus på aktiviteterna på själva noteringsdagen. Om momentum förloras, till exempel genom osäker kommunikation från en oförberedd ledning, riskerar bolaget att lämna pengar på bordet då IPO:n kan upplevas som svag. 

4. Risken med fel timing

En stressig notering, bristande due diligence och ett halvfärdigt prospekt leder ofta till en markant sämre värdering. Samtidigt kan en för lång väntan innebära att man missar rätt fönster, både vad gäller investeringarnas riskaptit och intresse. PwC varnar exempelvis för att H1 2025 fördröjde flera noteringar, trots ett stigande sentiment under Q2.

Varför kommunikation är viktigt vid IPO-processen

En IPO är långt mer än ett kapitalmarknadsinitiativ; det är ett anseendedrivet ögonblick där den strategiska kommunikationen är grundläggande för att lyckas. För att tydliggöra kommunikationsinsatserna över hela IPO-resan kan man utgå från nedan kommunikationsschema och sätta upp aktiviteter och delmål för varje period:

• 12-24 månader före IPO: Bygga ett starkt narrativ, definiera mission, vision och värderingar, samt medieträning för VD/CFO.

• 6-12 månader före IPO: Intensifiera synlighet via medier, podcasts och LinkedIn samt börja förberedelser för roadshow, Q&A-simuleringar och IR-samarbete.

• 3-6 månader före IPO: Finslipa pitch-material, pressreleaser och internt/externt budskap inför noteringen.

• På IPO-dagen: Agera snabbt, säkra toppmedia-exponering och kommunicera förväntningar oavsett om aktien stiger eller faller initialt.

En försenad kommunikation kan lämna företaget oförberett när IPO-värmen väl slår till, och beroende på hur bolaget kommunicerar kan det påverka såväl första handelsdagens utfall som långsiktigt varumärkesvärde.

Börsnoteringar som gick snett

WeWork

När WeWork i augusti 2019 offentliggjorde sina IPO-planer var marknaden förberedd på en spektakulär notering. Bolaget värderades då till omkring 47 miljarder dollar, efter att ha samlat in över 12 miljarder från investerare under uppbyggnadsfasen. När prospektet väl blev offentligt svalnade dock entusiasmen och intresset. Investerarna reagerade med skepsis, då bolaget redovisade mer än 1,4 miljarder dollar i driftförlust under första halvåret 2019. De långa och dyra hyreskontrakten samt de höga fasta kostnaderna framgick tydligt i S‑1-dokumenten.

Rutinerade investerare och analytiker fällde kritiska omdömen och påpekade att WeWork marknadsförde sig som ett teknikbolag, trots att merparten av kostnaderna bestod av fastigheter, drift och underhåll. Denna struktur saknade skalbarhet och hade ett knapert kassaflöde. Samtidigt framkom information om omfattande interna intressekonflikter: VD Adam Neumann gjorde stora lyxinköp, som ett privatjet och sålde patentet för varumärket “We” till sig själv för 5,9 miljoner dollar. Dessutom hade han emitterat så kallade super-voting shares med 20 röster per aktie till sig själv för att behålla makten i företaget, vilket skapade en korrosiv bild av både styrningen och integriteten. Otillräcklig krishantering och bristande öppenhet fördjupade problemen. 

När investerare uttryckte oro för affärsmodellens hållbarhet och kundflykt vid en recession, försökte WeWork och dess rådgivare tona ner problemen istället för att proaktivt bemöta dem. Det saknades en trovärdig kommunikationsstrategi och ett tydligt narrativ för att lugna marknaden. Som en följd av detta drogs IPO:n i september tillbaka, bara veckor efter att dokumenten offentliggjorts. Neumann tvingades avgå som VD samma månad och bolagets värdering rasade ner mot dryga 10 miljarder dollar vilket motsvarade en nedgång på nära 80 procent jämfört med det tänkta IPO-priset.

Vad gick fel?

• Ett otydligt narrativ utan trovärdig affärsmodell: Prospektet la mer krut på storslagna visioner än konkreta finansiella prognoser. Investerare kunde inte se hur bolaget skulle bli lönsamt.

• Agentproblem i styrningen och låg transparens: Adam Neumanns dominans via super-voting shares och interna transaktioner skapade förtroendekriser. Bolaget kommunicerade inte effektivt eller i tid när det kom kritik från investerare och analytiker.

• Misslyckad kriskommunikation och defensivt förhållningssätt: I stället för att öppet bemöta skeptiska frågor valde bolaget att tona ner allvarliga invändningar, vilket gav intryck av att bolaget inte kunde stå emot kritik.

• Banker som underblåste förväntningarna: Investmentbankerna i IPO-processen, som JPMorgan och Goldman Sachs, tävlade om uppdraget och gav Neumann överoptimistiska värderingsramar, istället för att begränsa förväntningarna realistiskt.

Detta fall illustrerar effektivt hur farligt det är att gå till börsen utan en klar, trovärdig berättelse, stark kontrollstruktur och en robust kommunikationsplan som inkluderar både krishantering och respons för potentiella utfall.

Snap Inc.

När Snap Inc. gick till börsen den 2 mars 2017 slogs de av en kortvarig entusiasm när företaget värderades och prissattes till 24 miljarder USD, motsvarande 17 dollar per aktie, och steg med nära 44 procent vid börsintroduktionen.

Men framgången var ytlig. Efter IPO:n uppdagades stora strukturella problem: bolaget genererade årliga nettoförluster nära 500 miljoner dollar trots kraftig omsättningstillväxt, och aktiehandeln dominerades av icke-röstberättigade aktier. Grundarna behöll kontrollen via super‐voting‑aktier, även efter notering.

Marknadens initiala entusiasm avtog snabbt. Inom tre månader hade aktiekursen fallit tillbaka till IPO‑nivån, trots att aktien inledningsvis handlats upp till över 27 dollar. Under sommaren nådde kursen en botten på cirka 13 dollar, vilket motsvarade en nedgång på drygt 50 procent jämfört med toppnoteringen.

Vad gick fel?

• Överdriven hype och otydligt narrativ: Snap marknadsfördes som ett framtidsföretag, ett “camera company” med miljardtillväxt, men prospektet och de första kvartalsrapporterna avslöjade att affärsmodellen enbart byggde på reklamintäkter med ansträngda marginaler. Investerarnas förväntningar kom från andra sociala medieföretag som Facebook med sitt starka kassaflöde och skalbarhet i affärsmodellen, något som inte återfanns hos Snap.

• Kontrollproblem och styrning: Endast klass A-aktier utan rösträtt erbjöds publikt medan grundarna kontrollerade röstkapitalet via klass C‑aktier. Det skapade ett agentproblem som investerare inledningsvis hade visst överseende med, vilket därefter snabbt eskalerade till ytterligare en negativ faktor.

• Bristande transparens: VD Evan Spiegel erkände senare att han underskattade vikten av att “förklara Snap‑berättelsen” till Wall Street vilket visar på vikten av att kunna balansera öppenhet och efterlevnad.

• IPO kom innan bolaget var redo: Trots att aktien steg initialt, var Snap ekonomiskt svagt och hade ännu inte bevisat långsiktig lönsamhet. Räntor, konkurrens (i huvudsak Instagram), och avsaknad av ett stabilt kassaflöde gjorde sig snabbt påminda. IPO-fönstret öppnades medan bolaget fortfarande behövde stabilisera sina fundament.

Detta fall visar tydligt hur en IPO kan gå fel om narrativ och styrning inte är etablerade i god tid och hur timing, det vill säga att lansera IPO‑beredskap i linje med interna styrkor och extern marknad, är en kritisk faktor.

Tänk på detta

Oavsett om ni redan är ett noterat bolag eller ett bolag som funderar på att göra en IPO är det viktigt att kontinuerligt arbeta med sitt rykte, sin externa kommunikation och att möta marknadens förväntningar på ett bra sätt. Några tips för att lyckas är som följer:

• Fråga er själva varför ni är noterade eller varför ni vill notera er. Till exempel: Vill ni skapa avkastning till aktieägarna? Vill ni ta in kapital? Eller vill ni underlätta handel med era aktier?

• Koppla ert kommunikationsarbete till marknadens rytm och sentiment.

• Forma equity story, transparens och trovärdighet inom ESG och bolagsstyrning.

• Säkerställ en kontinuerlig och samordnad plan för IR och PR, inklusive robusta rutiner och en krishanteringsplan.