ESRS och CSRD: Framtiden för hållbarhetsrapportering – Är ditt företag redo?

ESRS är de nya rapporteringsstandarder som ingår i EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD. Utformade av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG), syftar de till att skapa en enhetlig standard för företagens hållbarhetsredovisning. Genom att bygga på redan etablerade EU-policyer och internationella standarder, som Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR) och Global Reporting Initiative (GRI), skapar ESRS en ökad jämförbarhet och kvalitetssäkring för hållbarhetsrapportering.

Kommande förändringar med ESRS och CSRD

Som vi tidigare rapporterat kommer CSRD att börja gälla från räkenskapsåret 2024 och ersätta det tidigare direktivet Non-Financial Reporting Directive (NFRD). Detta innebär en utökning av hållbarhetsrapporteringen till en bredare grupp av företag.

CSRD och ESRS kompletterar varandra - CSRD fastställer kraven och skyldigheterna för hållbarhetsrapportering, medan ESRS ger en ram och metodik för att uppfylla dessa krav. Båda är obligatoriska och ingår i EU:s rättsliga ramverk för företagens hållbarhetstransparens.

Vem påverkas av ESRS?

Samtliga företag som omfattas av CSRD kommer att behöva anpassa sina hållbarhetsrapporter efter ESRS. Det inkluderar alla företag noterade på reglerade marknader inom EU, samt stora företag som uppfyller vissa ekonomiska kriterier. ESRS kommer även att gälla för utomeuropeiska bolag som har en betydande verksamhet inom EU.

• 2025 ska börsbolag med fler än 500 anställda, liksom företag som redan omfattas av NFRD, rapportera för räkenskapsåret 2024.

• 2026 ska företag som uppfyller två av tre krav: över 250 anställda, 40 MEUR i omsättning och 20 MEUR i tillgångar, rapportera för räkenskapsåret 2025.

• 2027 ska små och medelstora noterade företag rapportera för räkenskapsåret 2026.

• 2029 ska utomeuropeiska företag med en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro från den europeiska verksamheten och med minst ett dotterbolag eller en filial inom EU som överskrider vissa tröskelvärden, rapportera för räkenskapsåret 2028.

Vad innebär ESRS för er?

ESRS-utkastet, som förväntas antas av EU i augusti 2023, introducerar sektorsövergripande standarder som kommer att konsolidera och förtydliga de rapporteringskrav som CSRD redan specificerat.

ESRS är strukturerat kring fyra huvudkategorier:

• Övergripande krav, som syftar till att definiera hur rapporteringen ska gå till och vad som ska inkluderas. 

• Miljöfrågor, som omfattar klimatförändringar, föroreningar, biologisk mångfald, cirkulär ekonomi samt påverkan på vatten och hav.

• Sociala frågor, som täcker arbetsförhållanden för anställda, både inom företaget och hos dess leverantörer, samt företagets påverkan på samhället i stort.

• Bolagsstyrning, som fokuserar på hur hållbarhetsrapporteringen, inklusive mätpunkter och mål, är utformad, med särskilt fokus på påverkan, risker och möjligheter.

Varje kategori ska täcka en rad aspekter, allt från klimatförändringar och föroreningar till företagets påverkan på samhället och deras anställdas arbetsförhållanden.

Förbered er inför ESRS

För att framgångsrikt implementera ESRS i er verksamhet bör ni börja med att noggrant analysera EFRAG:s nya förslag till hållbarhetsredovisning och förstå dess potentiella påverkan på ert företag. Med tanke på de mer omfattande och detaljerade kraven som det nya direktivet medför, är det avgörande att förbereda organisationen på förhand. Identifiera relevanta områden för er och vad ni behöver rapportera. Det kan vara fördelaktigt att etablera en arbetsgrupp för att kartlägga eventuella risker och möjligheter, då det nya direktivet kan påverka hela eller delar av er verksamhet. Engagera nyckelpersoner i organisationen för att strukturera upp informationsinhämtningen och rapporteringen, med särskilt fokus att hitta eventuella brister i datainsamling eller informationsinhämtning. 

Förberedelserna inför ESRS kan tyckas överväldigande, men med rätt planering och stöd blir övergången betydligt smidigare. Kom ihåg att målet med ESRS och CSRD är att förbättra företagens hållbarhetsrapportering och öka transparensen, vilket i sin tur bidrar till hållbarare företag och samhällen.