Regeringens förslag: CSRD skjuts upp ett år

Lagkraven på hållbarhetsrapportering i enlighet med EU-direktivet CSRD skjuts fram ett år.

Det meddelade regeringen i en remiss till Lagrådet i slutet av förra veckan och lagförändringarna, som berör företagens hållbarhetsredovisning, föreslås att träda i kraft i juli 2024. Förslaget innebär att företag med över 500 anställda, och som inte har brutet räkenskapsår, först behöver börja rapportera i enlighet med CSRD år 2025.

I övrigt föreslår regeringen inga större förändringar rörande vad som tidigare kommunicerats kring de nya reglerna för hållbarhetsrapportering, ett undantag är klassificeringen av “stora bolag”. Gränsvärdet för antal anställda är likt tidigare 500, men gränsvärdena för både omsättning och balansomslutning justeras upp till 550 respektive 280 miljoner kronor, från 350 respektive 175 miljoner kronor.

Beskedet att lagkravet träder i kraft ett år senare har mottagits positivt av bland andra Svenskt Näringsliv som skriver att det är glädjande med hänvisning till att företagens datainsamling för hållbarhetsrapportering bör ske under hela räkenskapsåret och att det därför hade varit rimligt om lagstiftningen redan finns på plats när arbetet påbörjas.

Längre tid för förberedelser 

En konsekvens av beskedet är att stora företag nu får betydligt mer tid på sig att förbereda sig på att rapportera i enlighet med CSRD, men det får även granskande myndigheter och revisionsbyråer vilket leder till att förväntningarna på rapporteringens innehåll och kvalitet kommer att vara högre för räkenskapsåret 2025 än vad de hade varit för 2024.

Ett sannolikt scenario, med hänsyn till de tidigare omfattande diskussionerna kring CSRD, är att ett antal företag redan nästa vår kommer att redovisa enligt de nya lagkraven, även om de ännu inte trätt i kraft. Dessa företag kommer dels att ha ett stort försprång i sin rapporteringsprocess samt i anpassningen till standarderna i ESRS och dels att agera som vägledare kring innehåll och kvalitet. Sannolikheten är också hög att de som är bra på hållbarhetsrapportering redan nu, eller för räkenskapsåret 2024, kommer att vara ännu bättre när de nya lagkraven träder i kraft.

Det här är CSRD

För den som inte hängt med i turerna kring EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) innebär det i korthet ny lagstiftning i samtliga EU-länder som ställer högre krav på företags hållbarhetsrapportering i samband med årsredovisningen. Bakgrunden är att EU vill ge finansmarknaderna jämförbar och mer transparent information rörande miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, samtidigt som man vill belysa finansiella risker till följd av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden.

Direktivet innehåller två stora förändringar i rapporteringen. Först och främst ska rapporteringen utgå från en dubbel väsentlighetsanalys. Enligt direktivet ska företaget informera om sin verksamhet utifrån två perspektiv: dels hur de påverkas ekonomiskt av exempelvis klimatförändringar, samt vilken påverkan de och deras verksamhet har på miljö, samhälle och människa. Därefter ska företagen rapportera kring de delar som anses vara väsentliga i dubbel bemärkelse. Inom den dubbla väsentlighetsanalysen finns också en aspekt som rör bolagets värdekedja, och ett krav är att man antingen kvantitativt – genom exempelvis enkäter, eller kvalitativt – genom intervjuer, samlar in åsikter från företagets intressenter i samtliga delar av värdekedjan.

Den andra stora förändringen är att rapporteringen ska ske enligt de nya standarderna European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Likt hur företag rapporterar sin ekonomiska redovisning enligt IFRS är alltså ESRS ett liknande ramverk för hållbarhetsrapportering.

Sammantaget ställer direktivet betydligt högre krav på hållbarhetsredovisning i framtiden jämfört med idag, och många företag kommer att behöva involvera både ledning och andra nyckelpersoner inom företaget i övergångsprocessen. Från ett IR-perspektiv är rapporteringen också viktig då hållbarhetsrelaterad information kommer att bli jämförbar mellan företag vilket leder till att institutionella investerare, som fonder, kan rangordna investeringsalternativ eller välja ut de företag med mest omfattande och transparent information i enlighet med deras eget regelverk för hållbarhetsrapportering, SFDR. 

Vår bedömning

AVA Corporate Communications har en neutral inställning till regeringens förslag till att fördröja implementeringen av CSRD. En positiv aspekt av beskedet är att det troligtvis gynnar många företag som får mer tid på sig, och i förlängningen också höjer kvaliteten på rapporteringen. AVA har samtidigt, vid flera tillfällen redan under föregående år, förespråkat att företag bör inleda arbetet kring dubbel väsentlighet och att anpassa sin rapportering efter ESRS. Det har inte varit någon hemlighet om och när lagstiftningen skulle komma, samt att det redan finns flera undantag inbakade i direktivet för att underlätta övergången. Därför kan regeringens förslag också ses som en räddningsplanka för de bolag som ännu inte engagerat sig i arbetet.

AVA har just nu stort fokus på att arbeta med frågor som rör just CSRD och hållbarhetsrapportering och vi arbetar redan idag tillsammans med flera börsnoterade företag inför deras övergång till rapportering enligt den nya lagstiftningen. Vi har goda kontakter med experter för insamling av hållbarhetsdata och erbjuder själva utbildning, rådgivning inom CSRD och ESRS, utförande av dubbel väsentlighetsanalys, samt utformning av hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Kontakta oss idag om du vill veta mer.